“Det blev storpolitik ganska snabbt och aggressiviteten fanns där hela tiden i kommunikationen från Trumps team. Jag fick frågan vad jag tyckte om att USA:s president tog upp ärendet. Jag sa att det spelar ingen roll vem som tar upp det, det svenska rättsväsendet måste ha sin gång. Jag skulle kunna lagt till att det spelar ingen roll om Gud fader själv hade ingripit, men det sa jag aldrig.” 

Sveriges justitie- och migrationsminister Morgan Johansson berättar i ett personligt samtal med Fri Tankes bokförläggare Christer Sturmark om sin bakgrund och varför han engagerat sig politiskt. Johansson avslöjar också för första gången hur det gick till när Trump-administrationen utsatte den svenska regeringen för påtryckningar i samband med rättsprocessen efter att den amerikanska rapparen ASAP Rocky häktades för misshandel sommaren 2019.

“Fotbollen har spelat en roll i att nationalistiska känslor rörs upp och har ibland blivit en del i ett storpolitiskt spel där fotbollsmatcher återigen fått konflikter att eskalera. Men fotbollen kan också vara en dialogyta som hjälper människor förstå varandra bättre mellan grupper, eller mellan länder.”

Gäst i veckans avsnitt är författaren och journalisten Ekim Çağlar som under förra året utkom med boken Fotboll i krig och fred. 

Fotboll och politik hänger inte ihop brukar det heta. Men riktigt så enkelt är det inte att skilja dem åt. Historien visar nämligen att både konflikter och fredsprocesser många gånger varit intimt sammankopplade med fotboll. I veckans samtal avhandlas VM-kvalmatchen mellan Honduras och El Salvador som bidrog till 100-timmarskriget 1969, påstådda fotbollsmatcher mellan skyttegravarna i juletid under första världskriget och presidenten tillika AC Milan-ägaren Silvio Berlusconi, som med sitt parti Forza Italia använde sig av fotbollens retorik när han äntrade politiken, eller som han sa: “äntrade planen”.

Denna är vecka är det Martina Stenström, operativ chef för Fri Tanke, som leder programmet.

Man tycker sig vara förmer än andra, och att veta bättre än alla andra vad resultaten ska bli. Så varför gå omvägen via experiment och insamlade data när resultaten redan är givna?

Veckans gäst är professor emeritus Kjell Asplund, tidigare generaldirektör för socialstyrelsen och ansvarig den interna utredningen på Karolinska Universitetssjukhuset i fallet Paolo Macchiarini. I hans första bok “Fuskarna” skildrar han några av vår tids mest uppmärksammade fuskare inom läkarvetenskapen. 

Om Macchiarinis uppgång och fall, om stamcellsforskaren Woo-suk Hwang, medicinentreprenören Elizabeth Holmes och cancerforskaren Jon Sudbø. Vilka gemensamma drag kan skönjas hos dessa fuskare, och vilka sociala mekanismer möjliggör att även de mest flagranta bedragare kan hinna röna sådan framgång innan de slutligen avslöjas?

Boken Fuskarna finns att köpa här: https://fritanke.se/bocker/fuskarna/

”Konstens uppgift är att spegla den variationsrikedom som existerar i världen och att väcka en nyfikenhet inför de här variationerna, en nyfikenhet som också skapar en förundran. Det är något existentiellt i det som inte har religiösa förtecken utan som bara handlar om att älska och uppskatta världen så som den är.”

I veckans podd gästar jazzsångerskan Isabella Lundgren för ett samtal om musiken och filosofin. Om konstens förhållande till de stora existentiella frågorna, om Jung och Nietzsche, om studier i teologi och en övergiven utbildningsväg mot att bli präst. Om den svåra konsten att äga sig själv och vikten av att leta efter sitt varför när man står i ett smärtsamt hur.

Isabella Lundgren är initiativtagare till Fri Tankes musik- och samtalssalonger Klubb Apollo. Senare under våren 2021 utkommer hennes nya skiva Look for a silver lining

Veckans gäst i Fri tanke-podden är Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi, som under fyrtio år av forskning ägnat sig åt hur molekylerna adenosin och koffein verkar i kroppen. I hans första populärvetenskapliga bok Kaffeologi ger han en samlad och populariserad bild av de forskningsrön som hans långa karriär resulterat i. 

Skärper kaffet vår tanke- och minnesförmåga? Finns någon vetenskapligt belagd koppling mellan koffeinintag och ökad oro och ångest? Har kaffet någon märkbar effekt vad gäller att förebygga Alzheimer och Parkinson? I veckans samtal rätas frågetecknen ut.

Boken Kaffeologi finns att köpa här: https://fritanke.se/bocker/kaffeologi/ 

Vad har vi skäl att göra, varför gör vi de misstag vi gör och hur formulerar vi en teori som ska kunna ta hänsyn till de misstagen? 

Veckans samtal med författaren Anders Hansson ägnas helt åt den brittiske moralfilosofen Derek Parfit. I verket Reasons and Persons från 1984, som enligt många kom att grundlägga ett nytt moralfilosofiskt paradigm i den anglosaxiska traditionen, överger Parfit strikta plikt- och konsekvensetiska ramverk för att istället presentera en normativ teori som söker utröna vad vi har skäl att göra. Hur betydande är hans filosofiska bidrag, vem var han som person och vad kan hans många etiska tankeexperiment lära oss?

Avsnittet innehåller vissa ljudklipp ur avsnitt #100 med Derek Parfit själv.

“Det finns ett nödvändigt ont, och jag tror att mitt parti är i ett sådant skede, vi måste gå åt ett håll eller det andra och om vi fortsätter att inte gå åt något håll så kommer vi att dö.”

 

Gäst i veckans podd är Liberala ungdomsförbundets ordförande Romina Pourmokhtari.

Om partiet hon gick med i, om ett parti i pågående kris och det ideologiskt djärva parti hon vill se – men även om husfilosofen Nietzsche, och om en gammal vilja att vara konträr. Hur ställer hon sig till Januariavtalet och bör Liberalerna lämna på grund av splittringen i migrationsfrågan?

Veckans samtal kretsar kring den rådande pandemins existentiella betydelse som socialhistorisk situation och vår oförmåga att orientera oss i den oroliga tid den försatt oss i. Har det offentliga samtalet berövats ett gemensamt existentiellt språk i takt med att det religiösa språket blivit allt mer obsolet? Är ett sådant språk något som sekulära och religiösa kan och bör utarbeta tillsammans? 

I veckans samtal möts Joel Halldorfs och Christer Sturmarks kristna respektive sekulärhumanistiska perspektiv – som på vissa punkter även visar sig förenas. 

Podden spelades in live inför digitalt närvarande publik på samtalsappen Clubhouse.

”Förintelsen är inte en avslutad händelse, det är en pågående erfarenhet. Minnet av den är inget som finns per automatik utan måste hela tiden återskapas, och man måste hela tiden arbeta för att återskapa det.”

Veckans gäst är författaren och kulturchefen Björn Wiman. Med avstamp i Wimans nya bok Hatet mot Judarna förs samtalet om det kollektiva minnets skörhet, om 1930-talets Tyskland och 2020-talets USA, och om att förtiga eller att göra upp med vårt gemensamma förflutna. 

Hatet mot Judarna finns att köpa här: https://fritanke.se/bocker/hatet-mot-judarna/

“När jag sökte efter teman att skriva om så kändes religion och världsbild som spännande ämnen att ta sig an. Vi lever i en väldigt religiös värld och jag hade sett effekterna av att inte tänka klart i min forskning.”

Som musiker har José González rönt stora internationella framgångar men få känner honom som tidigare doktorand vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid Göteborgs Universitet. I veckans samtal som böljar mellan ämnen som låttexter och bioinformatik, föräldraskap och trender i den samtida vetenskapslitteraturen, inledningen på musikkarriären och föräldrarnas flykt från Argentina till Sverige, är det inte endast musikern José González som får komma till tals.

Load more

Podbean App

Play this podcast on Podbean App