“Klimatfrågan är ofantligt viktig. Men det finns problem som har att göra med nya teknologier som är av samma dignitet eller möjligen ännu större. Främst av dem sätter jag frågan om hur vi ska leva med artificiell intelligens i framtiden.”

Gäst i veckans podd är matematikern och akademieledamoten Olle Häggström, som är aktuell med boken ”Tänkande maskiner”, om den artificiella intelligensens genombrott. AI är på god väg att revolutionera vår värld, men det definitiva genombrottet kommer först att ske då maskinerna uppnår en generell intelligens som kan mäta sig med människans. Men vad är egentligen skillnaden mellan snäv AI och AGI, det vill säga artificiell generell intelligens? Inbegriper den senare nödvändigtvis medvetande? 

Om de etiska frågor och de potentiella faror av existentiell dignitet som AI-utvecklingen gör gällande. Om de politiska insatserna på området, och bristen därpå. Och om riskerna med att bara trycka på gaspedalen utan att blicka ut genom vindrutan.

”De vetenskapliga Nobelpriserna är ohotat de största vetenskapliga priserna som finns, inget annat pris kan mäta sig med dem. Idag kan vi se att det beror väldigt mycket på historien …”

 

Gäst i veckans podd är kulturhistorikern och nobelexperten Gustav Källstrand. 

 

Dynamitkungen som instiftade ett fredspris lade också grunden till vad som kommit att bli en av världens främsta institutioner för främjandet av vetenskap och litterär konst. Men när priset 1901 delades ut för första gången fanns även andra internationella vetenskapspris – varför kom just Nobelpriset att röna sådan framgång?

 

Om en kavalkad av det gångna seklets vetenskapliga huvudpersoner, om kontroverserna kring Svenska akademien, hundra år före den kris som briserade i början av 2018, och om etableringen av nobelpristagaren som vetenskaplig kändis – en roll som minst sagt spelats bättre av vissa än av andra.

I höst utkommer Källstrands bok Andens olympiska spel: Nobelprisets historia på Fri Tanke.

”Jag trodde länge att det här handlade om islam. Men ju äldre jag har blivit, ju mer jag har läst på och träffat kristna, hinduer och judar har jag förstått att det inte är så. Heder fanns långt innan religion.”

Veckans gäst är författaren och journalisten Elaf Ali. I den nya boken Vem har sagt något om kärlek berättar hon sin historia om hedersförtryck och frigörelse. I veckans samtal ger hon en inblick i en uppväxt under strikta regler, med en pappa som både utövade en sträng kontroll i hemmet och blev utslängd ur moskén för att han ifrågasatte den muslimska läran. Om skillnaden mellan hederskultur och religion, om att hitta förebilder och bli en förebild för andra och om att ha en pappa som lärde sig att tänka om.

Henrik Lagerlund: Om Matens filosofi

Är det filosofiskt försvarbart att äta kött? Borde vi se upp med genmodifierade grödor? Och vad är egentligen naturligt?

Veckans gäst är filosofiprofessor Henrik Lagerlund, som nyligen utkommit med boken Matens Filosofi. Mat är inte bara vad som ligger på tallriken, utan ett världsomspännande livsmedelssystem med enorm påverkan på klimat, djur, och människors livs- och arbetsvillkor. I veckans avsnitt ges vi en inblick i Lagerlunds handbok för filosofiska foodies, i vilken han stakar ut vägen mot ett mer etiskt reflekterat förhållningssätt till vårt dagliga levebröd.

“Det blev storpolitik ganska snabbt och aggressiviteten fanns där hela tiden i kommunikationen från Trumps team. Jag fick frågan vad jag tyckte om att USA:s president tog upp ärendet. Jag sa att det spelar ingen roll vem som tar upp det, det svenska rättsväsendet måste ha sin gång. Jag skulle kunna lagt till att det spelar ingen roll om Gud fader själv hade ingripit, men det sa jag aldrig.” 

Sveriges justitie- och migrationsminister Morgan Johansson berättar i ett personligt samtal med Fri Tankes bokförläggare Christer Sturmark om sin bakgrund och varför han engagerat sig politiskt. Johansson avslöjar också för första gången hur det gick till när Trump-administrationen utsatte den svenska regeringen för påtryckningar i samband med rättsprocessen efter att den amerikanska rapparen ASAP Rocky häktades för misshandel sommaren 2019.

“Fotbollen har spelat en roll i att nationalistiska känslor rörs upp och har ibland blivit en del i ett storpolitiskt spel där fotbollsmatcher återigen fått konflikter att eskalera. Men fotbollen kan också vara en dialogyta som hjälper människor förstå varandra bättre mellan grupper, eller mellan länder.”

Gäst i veckans avsnitt är författaren och journalisten Ekim Çağlar som under förra året utkom med boken Fotboll i krig och fred. 

Fotboll och politik hänger inte ihop brukar det heta. Men riktigt så enkelt är det inte att skilja dem åt. Historien visar nämligen att både konflikter och fredsprocesser många gånger varit intimt sammankopplade med fotboll. I veckans samtal avhandlas VM-kvalmatchen mellan Honduras och El Salvador som bidrog till 100-timmarskriget 1969, påstådda fotbollsmatcher mellan skyttegravarna i juletid under första världskriget och presidenten tillika AC Milan-ägaren Silvio Berlusconi, som med sitt parti Forza Italia använde sig av fotbollens retorik när han äntrade politiken, eller som han sa: “äntrade planen”.

Denna är vecka är det Martina Stenström, operativ chef för Fri Tanke, som leder programmet.

Man tycker sig vara förmer än andra, och att veta bättre än alla andra vad resultaten ska bli. Så varför gå omvägen via experiment och insamlade data när resultaten redan är givna?

Veckans gäst är professor emeritus Kjell Asplund, tidigare generaldirektör för socialstyrelsen och ansvarig den interna utredningen på Karolinska Universitetssjukhuset i fallet Paolo Macchiarini. I hans första bok “Fuskarna” skildrar han några av vår tids mest uppmärksammade fuskare inom läkarvetenskapen. 

Om Macchiarinis uppgång och fall, om stamcellsforskaren Woo-suk Hwang, medicinentreprenören Elizabeth Holmes och cancerforskaren Jon Sudbø. Vilka gemensamma drag kan skönjas hos dessa fuskare, och vilka sociala mekanismer möjliggör att även de mest flagranta bedragare kan hinna röna sådan framgång innan de slutligen avslöjas?

Boken Fuskarna finns att köpa här: https://fritanke.se/bocker/fuskarna/

”Konstens uppgift är att spegla den variationsrikedom som existerar i världen och att väcka en nyfikenhet inför de här variationerna, en nyfikenhet som också skapar en förundran. Det är något existentiellt i det som inte har religiösa förtecken utan som bara handlar om att älska och uppskatta världen så som den är.”

I veckans podd gästar jazzsångerskan Isabella Lundgren för ett samtal om musiken och filosofin. Om konstens förhållande till de stora existentiella frågorna, om Jung och Nietzsche, om studier i teologi och en övergiven utbildningsväg mot att bli präst. Om den svåra konsten att äga sig själv och vikten av att leta efter sitt varför när man står i ett smärtsamt hur.

Isabella Lundgren är initiativtagare till Fri Tankes musik- och samtalssalonger Klubb Apollo. Senare under våren 2021 utkommer hennes nya skiva Look for a silver lining

Veckans gäst i Fri tanke-podden är Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi, som under fyrtio år av forskning ägnat sig åt hur molekylerna adenosin och koffein verkar i kroppen. I hans första populärvetenskapliga bok Kaffeologi ger han en samlad och populariserad bild av de forskningsrön som hans långa karriär resulterat i. 

Skärper kaffet vår tanke- och minnesförmåga? Finns någon vetenskapligt belagd koppling mellan koffeinintag och ökad oro och ångest? Har kaffet någon märkbar effekt vad gäller att förebygga Alzheimer och Parkinson? I veckans samtal rätas frågetecknen ut.

Boken Kaffeologi finns att köpa här: https://fritanke.se/bocker/kaffeologi/ 

Vad har vi skäl att göra, varför gör vi de misstag vi gör och hur formulerar vi en teori som ska kunna ta hänsyn till de misstagen? 

Veckans samtal med författaren Anders Hansson ägnas helt åt den brittiske moralfilosofen Derek Parfit. I verket Reasons and Persons från 1984, som enligt många kom att grundlägga ett nytt moralfilosofiskt paradigm i den anglosaxiska traditionen, överger Parfit strikta plikt- och konsekvensetiska ramverk för att istället presentera en normativ teori som söker utröna vad vi har skäl att göra. Hur betydande är hans filosofiska bidrag, vem var han som person och vad kan hans många etiska tankeexperiment lära oss?

Avsnittet innehåller vissa ljudklipp ur avsnitt #100 med Derek Parfit själv.

Load more

Podbean App

Play this podcast on Podbean App