“Markets are human artefacts. They are tools that people create in order to serve their needs ... and we can change what they do if they are not doing what we think they should be doing.”

Gäst i veckans podd är Al Roth, professor i ekonomi vid Stanford University, vars bok “Vem får vad – och varför” nyligen utkommit i svensk översättning. Innan spelteorin vann gehör inom akademin tänkte ekonomer mest på människor som passiva köpare på en självreglerande marknad. Men spelteoretiker som Al Roth framhävde istället hur människor såsom aktiva deltagare faktiskt också formar ekonomin genom sitt deltagande. 

Istället för självreglerande är därmed marknader snarare att betrakta som artificiella byggen, styrda av detaljerade regler som konstruerats av människor. Men hur och i vilken utsträckning påverkar spelreglerna utfallen på marknaden? Och i vilken mån kan marknaden egentligen sägas vara fri?

I samtalet deltar också Tommy Andersson, professor i ekonomi vid Lunds universitet.

Al Roths bok Vem får vad – och varför finns att köpa här: https://www.adlibris.com/se/bok/vem-far-vad---och-varfor-9789198045321

“Inom ett par årtionden kommer det att finnas hundratals miljoner, kanske till och med miljarder döda användare på internet. Deras digitala kvarlevor utgör en otroligt rik data. Rikare än någon annan historisk data som vi har haft i vår arts historia.”

Gäst i veckans podd är Carl Öhman, forskare vid Uppsala universitet som disputerat vid Oxford university med en avhandling om digitala kvarlevor. All din digitala aktivitet sparas och finns kvar efter att du har dött. Men vad händer då med all din data? Vem äger den och har därmed juridisk och moralisk rätt att bestämma över den? 

När framtidens historiker skriver berättelsen om den arabiska våren eller metoo-hösten kommer data från sociala medier att utgöra de främsta arkiven. Men vad innebär det för oss som samhälle att Facebook, Twitter och Instagram får monopol på att förvalta vår gemensamma historia?

”Vi har hamnat i ett system där man mäter upp folk med mycket schematiska kriterier: antal publikationer, antal citeringar. Den riktigt spännande forskningen är ju ofta inte väl citerad eftersom folk inte förstår den. Det här är ett allvarligt problem.”

Gäst i veckans podd är astronomen och professor emeritus Bengt Gustafsson. I boken Vägvisare mot det okända visa han, snitslar han den inte alltid så raka forskarbanan, och delger sina erfarenheter och minnen från barndomens nyfikna experimenterade till universitet, tiden som doktorand och etablerad forskare.

Hur har villkoren för unga forskare förändrats under hans tid inom akademin? Och hur ska man som ung och oerfaren forskare navigera i den akademiska miljön idag?

I en specialpodd inspelad tisdagen den 29 juni kl 18.30 diskuterar justitieminister Morgan Johansson den uppkomna regeringskrisen med Fri Tankes Christer Sturmark. Talmannen har under dagen gett moderatledaren Ulf Kristersson i uppdrag att samla stöd för en ny regering. Han har tre dagar på sig, och justitieministern berättar om hur den politiska dialogen bakom kulisserna ter sig för ögonblicket. Mycket kan hända de närmaste dagarna, och de taktiska och strategiska övervägandena från de olika partierna samspelar i en svåranalyserad situation. Justitieministern ger oss en inblick i spelet bakom kulisserna.

”Människor är inte individer, en katt är en individ. Vi människor är så pass bundna vid kultur att vi förmodligen inte skulle kunna överleva i skogen i några dagar.”

Gäst i veckans podd är författaren och skribenten Jakob E:son Söderbaum. Som ung moderat upplevde han att det fanns en utbredd okunskap om vad konservatism faktiskt innebär och har nu därför skrivit “Modern konservatism” – den klargörande bok han själv alltid önskat läsa och hänvisa till. Enligt konservatismen är traditionen något i sig gott. Den är full av visdom om historiska konfliktlösningar, såsom sociala normer, etikettsregler och nationsgränser.

Men är det inte skillnad på bra och dåliga traditioner? Och kan utveckling verkligen ske utan förändring, eller kan begreppen hållas isär?

When I was thinking about how neuroscience might impact some of the philosophical questions about the mind, I really had no expectation that we, in my lifetime, would come to learn things that would bare upon the questions of how it is that we have these very strong feelings of what’s right and what’s wrong.

Gäst i veckans podd är neurofilosofen Patricia Churchland, som nyligen utkommit med boken Samvete. I veckans samtal diskuteras neurovetenskapens påverkan på moral- och medvetandefilosofins centrala frågor, och de framsteg som nu görs mot ett svar på medvetandets mysterium. Dessutom avhandlas de sätt på vilka en individs temperament verkar påverka hennes politiska grunduppfattning, varför panpsykism inte är mer än en galen idé och varför Peter Singer har fel på avgörande punkter.

Vilken bäring har vår neurologiska beskaffenhet på våra moraliska intuitioner? Finns det objektiva moraliska värden? Och kan det vara berättigat att relativa även våra mest grundläggande moraliska principer under extrema omständigheter?

"Being skeptical of received wisdom and going for mad conspiracy theories has got a certain virtue to it. The trouble is that while it is all very well being skeptical, the gold standard is evidence, but they don’t seem to care about evidence.” 

 

Gäst i veckans podd är evolutionsbiologen Richard Dawkins, som med Illusionen om Gud kommit att bli en av världens mest tongivande företrädare för ateism. Den svenska jubileumsutgåva som utkommit under våren ringar in veckans samtal hur boken (nästan inte) kom till, om en ateism som i tysthet växer i den muslimska världen, om relationen mellan sund skepticism och konspiratoriskt tänkande, och vilka evolutionära och existentiella förklaringar det kan finnas för det senare.

 

Vad av de senaste årens evolutionsbiologiska forskningsrön har förvånat honom allra mest?  Och vilken påverkan har den arabiska översättningen av Illusionen om Gud haft i den muslimska världen? Och hur ställer han sig till nya vetenskapliga trender, som panpsykism och utforskandet av psykedeliska droger?

Jubileumsutgåvan av “Illusionen om Gud” finns att köpa här: https://fritanke.se/bocker/illusionen-om-gud/

“Jag är så pass gammal att jag inte kommer att leva så länge till. Men jag är jätterädd för vad som kommer efter mig. Historien upprepar sig och det är väldigt svårt att leva med.”

Gäst i veckans podd är Elisabeth Masur, en av få svenska förintelseöverlevare som fortfarande är i livet. I veckans samtal berättar hon sin berättelse om livet innan och efter Auschwitz, om mellankrigstidens växande antisemitism och om oron för att den nu springer fram på nytt. 

Om ungdomskärleken och den lilla biografen i barndomsstaden, förflyttningen till ghettot. Om det mörker människan är kapabel till, och om möjligheten att leva ett rikt och lyckligt liv efter att ha genomlevt det ofattbara.

I boken “Hatet mot judarna” är hon en av de överlevare som porträtteras med bilder av Sanna Sjöswärd och texter av Björn Wiman: https://fritanke.se/bocker/hatet-mot-judarna/

“The intellectual property rights were enforced by wealthy nations and wealthy companies against poorer nations. I think that we need a more globally fair system of producing, financing and paying for vaccines, pharmaceuticals and other life-saving drugs.”

Gäst i veckan podd är den australiensiska moralfilosofen Peter Singer, vars bok En värld nu nyligen utkommit i svensk översättning. Han har gjort sig känd som en inflytelserik förespråkare för global rättvisa, effektiv altruism och såväl djurs som människors rätt till fullgoda liv. Hur har hans filosofiska ståndpunkter i frågor om utilitarism, moralens objektivitet och djurens rättigheter förändrats under hans 50 år som verksam filosof? 

Om de moraliska frågor som den globala vaccineringen mot covid-19 gör gällande. Om “cancel culture” och det akademiska forumet “Journal of controversial ideas” där författare tillåts publicera kontroversiell forskning under pseudonym, som Singer är redaktör för och medgrundare till. Och om möjliga förklaringar till den groende nationalism och konspiratoriska tänkande som allt mer kommit att prägla vår tid.

Peter Singers bok En värld nu finns att köpa här: https://fritanke.se/bocker/en-varld-nu/  

Gäst i veckans podd är medicinreportern Amina Manzoor som sedan utbrottet av coronapandemin varit en av den svenska debattens tydligaste röster, och som nu är aktuell med boken ”Pandemier!” 

När det visade sig att den nya smittan som spreds i Wuhan var ett coronavirus trodde inte Amina Manzoor att det skulle kunna förorsaka en pandemi. Alla pandemier i modern tid har varit influensavirus, och all vår smittskyddsberedskap är anpassad därefter. Ingen hade heller trott att vetenskapens verkstad kunde jobba så snabbt att ett vaccin skulle kunna framställas på mindre än ett år. 

I veckans samtal diskuterar hon de lärdomar som pandemiåret medfört, och kommenterar också den debatt som snabbt blossade upp samma dag som boken gavs ut gällande de händelser som ledde fram till att hon valde att lämna Dagens Nyheter.

Load more

Podbean App

Play this podcast on Podbean App